Möt våra läkare: Mats Angerud, ortoped

Lär känna några av våra läkare, som här berättar hur det är att ha sin etablering hos oss. Läkarna i intervjuerna har skrivit samverkansavtal med Region Norrbotten.

Mats Angerud är ortoped och har arbetat hos oss i 10 år. Innan valet föll på ortopedi hann Mats med en hel del – såväl att köra taxi som att nästan bli psykiater. Här är hans berättelse. 

Om arbetsrollen
Jag är ortoped. Det handlar i grunden om rörelseapparaten och kirurgi: höfter, knän, händer och så vidare. Jag träffar patienter för allt från komplicerade till lite enklare besvär. Dagarna är ganska lika varandra, eftersom vi inte har någon akutmottagning.

Vägen till Hermelinen
Jag har arbetat som bland annat sopgubbe, kock, taxichaufför, skidlärare och skidluffare, så jag började inte plugga förrän jag var 25 år. Innan trodde jag aldrig att jag skulle läsa vidare, jag kom på det då. Jag fick plugga in några ämnen och jobba in arbetspoäng. Det var min väg och det hade inte kunnat gå på något annat sätt – jag hade roligt längs vägen.

Jag var faktiskt halvfärdig psykiater och halvfärdig kirurg innan jag blev ortoped. Det mesta har sin charm och spänning, så man väljer nog mer arbetsplats än specialitet. Och jag började inte på Hermelinen för att jag inte trivdes på min tidigare arbetsplats, utan för att prova någonting nytt. 

Hermelinen som arbetsplats
Detta är en mindre arbetsplats med korta processer. Här har jag stort inflytande på mitt sätt att arbeta, min arbetstid och min vardag. Det finns en styrka i en mindre organisation med väldigt tätt mellan medarbetarna. Jag stöter på vd:n varje dag och behöver inte boka tid eller åka till ett annat hus för att kunna diskutera något med honom.

Jag har absolut fulla dagar men det är mer förutsägbart. På större arbetsplatser är det mer som tar tid från mötet med patienten – här träffar jag patienter hela dagen.

Ett minne
Det är korta vägar här. Ett exempel är när en patient kom in till mig och sökte för något banalt. Patienten sa i förbifarten att hen hade smärtor i bröstkorgen. Jag gick över i korridoren och pratade med kardiologen om ett EKG. Det visade förändringar och syrebrist i hjärtat. Vi gjorde ett arbets-EKG som visade en allvarlig hjärtåkomma ungefär en timme efter patienten suttit i mitt rum. Patienten gick hem samma dag med medicin och remiss för att gå in med sond och göra en sprängning i hjärtat.